|
Pristagare 2006
Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala
universitet
Priset utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 1 miljon kronor, under tre
år. Pristagarna är högst 35 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH
innefattar bl a matematik.
Pristagare år 2006 är Johan Åkerman från KTH och
Petra Jönsson från Uppsala universitet.
 Johan
Åkerman
är född 1970 i Malmö men
växte upp i Tranemo och sedan i Lund, där han 1988 tog studenten vid
Katedralskolan. Johan tog 1994 examen
från Ecole
Polytechnique Fédérale de Lausanne
i Schweiz, och har även en M.Sc. i Teknisk Fysik från LTH. År 1998 disputerade
han vid KTH på en avhandling om supraledare och magnetiska tunnfilmer. Johan har
sedan forskat vid University of California, San Diego och vid Motorola och
Freescale Semiconductor, Phoenix, Arizona. I april 2005 fick Johan utmärkelsen
Framtidens Forskningsledare från SSF.
Åkerman
beskriver sin forskning så här:
Jag arbetar inom det nya
området spinntronik och forskar på
magnetiska tunnlingselement (MTJ
– Magnetic Tunnel Junction), som är
grundkomponenten i magnetiska
minnen; MRAM. Till skillnad från de flesta datorminnen behöver inte MRAM någon
ström eller spänning för att behålla sitt minne eftersom detta lagras i
permanentmagneter, mindre än en mikrometer stora. En dator med MRAM skulle t ex
inte behöva ladda operativsystem och programvara från en hårddisk varje gång den
sattes på, utan istället starta blixtsnabbt i exakt samma tillstånd som när den
stängdes av.
Den forskning jag nu bygger
upp vid KTH syftar till att använda MRAM-teknologin till annat än digitala minne
- t ex analoga minnen, analoga multiplicerare för vektor- och
matrismultiplikation, neurala nätverk, och analoga kodnings- och
avkodningskretsar. En annan tillämpning är baserad på en ny effekt, som uppstår
om en MTJ görs riktigt liten och tunnlingströmmen stor. Då kan strömmen som
passerar genom en MTJ koppla de båda magnetiska lagren och ge upphov till en
oscillerande resistans. På så sätt kan en strömstyrd oscillator konstrueras med
ett intressant frekvensområde som nuvarande och nästa generations trådlösa
tillämpningar använder. Medan dagens oscillatorer tar ett par kvadratmillimeter
chipyta i anspråk, kräver en spinntronisk oscillator 100 miljoner gånger mindre
area.
E-post:
akerman1@kth.se
Tfn: 08-790 4360
KTH Skolan för informations- och
kommunikationsteknik
Institutionen för mikroelektronik och tillämpad fysik
Electrum 229
164 40 Kista
Petra Jönsson är
född 1974 i Uppsala, tog studenten vid Dragonskolan i Umeå 1993, blev
civilingenjör i teknisk fysik vid Umeå universitet 1998 och teknologie doktor i
fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet 2002. Därefter har hon forskat
i Japan vid University of Tokyo och RIKEN. Sedan slutet av 2005 är hon
forskarassistent vid fysiska institutionen, Uppsala universitet.
Jönsson
beskriver sin forskning så här:
Min forskning är
inriktad på lågdimensionella, oordnade och frustrerade magnetiska material. Det
är en utmaning att tillverka, karaktärisera och förstå de fysikaliska
egenskaperna hos magnetiska strukturer som har nanostorlek i minst en riktning.
De magnetiska egenskaperna är då starkt påverkade av form, storlek och
gränsytor. Lågdimensionella magnetiska strukturer är av intresse för
tillämpningar inom t.ex. magnetisk datalagring och för sensorer. Oordning och
frustration kan uppstå i många olika typer av magnetiska material. Som exempel
kan tätt packade ferromagnetiska partiklar i nanostorlek genomgå en övergång
till en superspinnglasfas vid låg temperatur på grund av stark dipolväxelverkan
mellan de magnetiska momenten hos nanopartiklarna (superspinnen). Jag har
särskilt studerat tidsberoende magnetiska egenskaper såsom åldring, minne och
föryngring i olika typer av spinnglas.
För närvarande studerar jag främst tvådimensionella strukturer bestående av
atomiska lager av olika ickemagnetiska/magnetiska material. Ett syfte är att
tillverka nya strukturer som uppvisar magnetoresistans och därmed kan användas
för spinnbaserad elektronik.
E-post:
petra.jonsson@fysik.uu.se
Tfn: 018 – 471 35 97
Fysiska institutionen
Box 530
751 21 Uppsala
Göran Gustafssondoktorand vid KTH
Varje år utses en innehavare av den fyraåriga Göran Gustafssondoktorandtjänsten.
År 2006 gick tjänsten till Karl-Johan Grahn, Fysik.
 Karl-Johan
Grahn föddes 1981 i Växjö och tog studenten vid Teknikum i Växjö 2000. Han
blev civilingenjör i Teknisk fysik på KTH 2005 och är nu forskarstuderande i
experimentell partikelfysik vid KTH.
Grahn
beskriver sin forskning så här:
Partikelfysik
handlar om att förstå naturen och materien på den mest fundamentala nivån.
ATLAS-experimentet, som vi just nu är med och färdigställer på CERN i Genève,
syftar till att besvara flera av de frågeställningar vi har kring detta. Det är
en del av den stora acceleratoranläggningen LHC (Large Hadron Collider). Data
från experimentet förväntas att komma redan nästa år.
Mest omtalat bland ATLAS mål är att påvisa higgspartikeln, som behövs för att
förklara det elektrosvaga symmetribrottet och hur partiklarnas massor uppstår.
ATLAS gör det också möjligt att precisionsmäta topp-kvarkens egenskaper och att
söka efter supersymmetriska partiklar. Den typ av materia vi har runt omkring
oss utgör endast några procent av universums energiinnehåll. Kanske är den
lättaste supersymmetriska partikeln förklaringen till den mörka materia som vi
vet utgör en fjärdedel av energiinnehållet.
För att kunna kalibrera ett så komplicerat detektorsystem som ATLAS, krävs en
omfattande förståelse av detektorernas egen fysik. För närvarande är jag
involverad i arbetet med att kalibrera ATLAS kalorimetrar för hadroner.
Tfn
arbete: 08-5537 8191
KTH Fysik
AlbaNova Universitetscentrum
106 91 Stockholm
Stöd till medicinsk forskning vid Uppsala
universitet
Göran Gustafssons stiftelse
stöder medicinsk forskning vid Uppsala universitet, främst genom att under en
treårsperiod ge ett väsentligt bidrag till lönen för unga forskare på
docentnivå.
Ny mottagare av detta stöd är
Suparna Sanyal.
 Suparna
Sanyal är född 1970 i Kolkata (Calcutta), Indien. Hon erhöll en M. Sc. i
biofysik, molekylärbiologi och genetik vid Calcutta University, Indien 1993, och
disputerade där i molekylärbiologi år 2001. Under tiden arbetade hon ett år som
föreläsare i molekylärbiologi vid ett college i Calcutta. Hon kom till Lunds
universitet som NFR-postdoc år 2000 för forskning inom röntgenkristallografi. År
2002 fick hon tjänst som forskarassistent vid Institutionen för Cell- och
Molekylärbiologi vid Uppsala universitet, där hon 2006 blev docent i
molekylärbiologi.
Sanyal beskriver sin forskning så här:
Ribosomen
är cellens proteinsyntesmaskineri, som överför den genetiska koden till
proteiner. Min forskning består huvudsakligen i att klarlägga strukturen och
funktionen hos ribosomen på en molekylär nivå. Alla ribosomer har en tydligt
utstående del, ribosomstjälken. En del av min forskning går ut på att förstå hur
ribosomstjälken fungerar i dessa processer. Jag undersöker också funktionen hos
några antibiotika, som t ex fusidinsyra, vilka inhiberar den bakteriella
proteinsyntesen. Vidare forskar jag på proteinveckning och
proteinveckningsrelaterade sjukdomar, mer specifikt på prionorsakade sjukdomar,
exempelvis galna ko-sjukan och Creutzfeldt-Jacobs sjukdom. Vi har här visat
in vitro att ribosomalt RNA besitter proteinveckningsaktivitet. Nyligen har
det visats att ribosomalt RNA är målet för vissa antiprion-läkemedel. Dessa
läkemedel hämmar emellertid inte proteinsyntesen, men tycks däremot hämma
ribosomassisterad proteinveckning. Mitt mål är att förstå den molekylära
mekanismen för denna process, vilket i sin tur skulle vara användbart för
framtida behandlingar av neurodegenererande sjukdomar. Dessa inkluderar t ex
åldersrelaterade förändringar i hjärnan, som Alzheimers och Parkinsons
sjukdomar.
E-post
suparna.sanyal@icm.uu.se
Tfn 018-471 4220, 073-780
6426
Cell-
och molekylärbiologi
Uppsala universitet
BMC
Box 596
751 21 Uppsala
| 
