|
Pristagare 2005
Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala
universitet
Priset utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 1 miljon kronor, under tre
år. Pristagarna är högst 35 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH
innefattar bl a matematik.
Pristagare år 2005 är Mattias Jonsson från KTH och
Håkan Engqvist från Uppsala universitet.
 Mattias
Jonsson
föddes år 1971 i Helsingborg, där han 1989 tog studentexamen vid Olympiaskolan.
År 1990 blev han Fil. Kand. vid Göteborgs Universitet och efter militärtjänst
vid Försvarets Radioanstalt var han doktorand vid KTH, där han avlade
doktorsexamen i matematik 1997. Därefter har Jonsson forskat utomlands,
huvudsakligen vid University of Michigan, men även vid Yale University,
Université de Paris Sud, Instituto de Matemática Pura e Aplicada (Rio de
Janeiro) samt vid Columbia University. Sedan 2004 är han universitetslektor och
docent i matematik vid KTH samt innehar en rådsforskartjänst från
Vetenskapsrådet.
Jonsson
beskriver sin forskning så här:
Min forskning,
vilken spänner över flera grenar av matematiken, handlar till stor del om
singulariteter. En enkel typ av singularitet är en kurva som inte ser ut som en
rät linje hur mycket man än zoomar in, såsom den kurva som beskriver siffran 8.
Mer komplicerade exempel uppstår inom komplexanalys och komplexdynamik. I
allmänhet är jag intresserad av metoder för att analysera och klassificera
singulariteter och tillsammans med Charles Favre vid CNRS, Paris har jag
utvecklat en ny, trädbaserad metod för detta ändamål. Tillämpat på
komplexdynamik ger vår analys information om hur fort vissa typer av iterativa
algoritmer, såsom Newtons metod, konvergerar. En annan del av min forskning
berör finansmatematik, där jag är intresserad av risk som uppkommer vid köp och
försäljning av finansiella derivat.
epost:
mattiasj@kth.se
tfn (arb.)
08-7907173
Institutionen
för Matematik
KTH
100 44 Stockholm
Håkan Engqvist
är född 1972 i Uppsala, tog studenten vid Forsmarksgymnasium 1992, blev
civilingenjör i materialfysik vid Uppsala universitet 1996 och teknologie doktor
i materialvetenskap vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet 2000. Därefter
arbetade Engqvist med forskning och utveckling av hårda material på Sandvik Hard
Materials i Stockholm under ett år. Under 2001 började han arbeta med forskning
och utveckling av biokeramer på Doxa AB i Uppsala. Sedan 2005 har han även en
anställning som forskare vid avdelningen för materialvetenskap på
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.
Engqvist
beskriver sin forskning så här:
Huvudsyftet med min forskning är att utveckla och
använda en ny provprepareringsteknik baserad på fokuserad-jonstråle-mikroskopi
som möjliggör analyser med transmissionselektronmikroskopi av intakta
gränsövergångar mellan biomaterial och ben. Forskningen sker i nära samarbete
med Avdelningen för biomaterialvetenskap, Göteborgs universitet och Institutet
för biomaterial och cellterapi, Göteborg. Syntetiskt framställda biomaterial har
revolutionerat rehabiliteringen av miljontals patienter med allvarligt försämrad
funktion av skelettet. Gränsövergången där det implanterade materialet möter den
levande vävnaden avgör ofta om materialet kommer integreras i eller stötas ut
från kroppen. Intakta gränsytor mellan levande vävnad och ”dött” biomaterial,
speciellt metaller, har tidigare varit omöjliga att studera på molekylär nivå
och mängden vetenskapliga frågeställningar är i det närmaste oändlig. Dessutom
är det av framtida industriellt intresse att kunna designa implantatmaterial för
att snabbare förankras i kroppen. Forskningen möjliggör att biomaterials
ytegenskaper kan förbättras.
Epost Hakan.Engqvist@doxa.se
Tfn (arb.) 018 – 471 71 30
Mobil 0702 – 56 95 00
Ångströmlaboratoriet
Materialvetenskap
Uppsala universitet
Box 534
751 21 Uppsala
Göran Gustafssondoktorander vid KTH
Varje år utses en innehavare av den fyraåriga Göran Gustafssondoktorandtjänsten.
År 2005 gick tjänsten till Anders Biltmo, Fysik.
 Anders Biltmo är
född 1980 i Södertälje, tog studenten 1999 vid Norra Real i Stockholm och blev
civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 2004. Han är nu forskarstuderande i
kondenserade materiens teori vid KTH.
Biltmo
beskriver sin forskning så här:
Kondenserade materiens
teori behandlar system med ett mycket stort antal växelverkande partiklar. I
sådana system uppträder komplexa fysikaliska fenomen som i viss mån är oberoende
av detaljerna i de elementära beståndsdelarnas fysik. Min forskning går ut på
att studera kollektiva egenskaper i modeller för magnetism och supraledning. På
senare tid har experiment visat att laddnings- och spinntätheterna i material
som är supraledande vid förhållandevis höga temperaturer har en karaktäristisk
ordning. En förklaring till dessa resultat vore en ledtråd till att förstå de
mycket speciella egenskaper som de här materialen har i övrigt.
epost
biltmo@theophys.kth.se
tfn (arb.) 08-5537 8598
KTH Fysik
AlbaNova universitetscentrum
106 91 Stockholm
Stöd till medicinsk forskning vid Uppsala
universitet
Göran Gustafssons stiftelse
stöder medicinsk forskning vid Uppsala universitet, främst genom att under en
treårsperiod ge ett väsentligt bidrag till lönen för unga forskare på
docentnivå.
Nya mottagare av detta stöd
är Marie Allen, Magnus Essand, Pär Gerwins och Helena Jernberg Wiklund.
 Marie Allen
är född 1964 i Bournemouth, UK. Hon tog studenten 1984 vid Lindeskolan i
Lindesberg, avlade grundexamen i bioteknologi vid Uppsala universitet 1989 och
blev där doktor i medicinsk genetik 1995. Hon har varit gästforskare vid Roche
Molecular Systems Inc., Alameda, CA, USA mellan 1996-98. Hon är sedan 2004
docent i medicinsk genetik vid Uppsala universitet.
Allen beskriver sin forskning så här:
DNA-analyser används idag i
allt större utsträckning i brottsutredningar, för individidentifieringar vid
masskatastrofer och vid släktskapsanalyser. De analyser som utförs idag är
väldigt robusta, informativa och fungerar väl i de flesta fall. Men det finns en
liten grupp biologiska prover som innehåller nedbrutet DNA eller för små mängder
DNA för att fungera i denna analys. Min forskning är inriktad på att utveckla
nya tester för att kunna analysera dessa prover med ett så högt bevisvärde som
möjligt och i en snabb process.
epost
marie.allen@genpat.uu.se
tfn (arb.) 018-471 48 03
Institutionen för genetik och
patologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala
 Magnus
Essand är född
1964 i Töcksfors, västra Värmland. Han tog studenten i Arvika, filosofie
kandidatexamen i Uppsala och blev 1995 filosofie doktor inom fysikalisk biologi
vid Uppsala Universitet. Därefter tillbringade han fyra år vid amerikanska
’National Cancer Institute’ i Bethesda strax utanför Washington DC. År 2000 kom
han åter till Sverige där han samma år blev docent i immunologi vid Uppsala
universitet. Han leder sedan dess en forskargrupp vid avdelningen för klinisk
immunologi.
Essand beskriver sin forskning så här:
Prostatacancer är den
vanligaste cancerformen hos svenska män. Om tumören inte spridit sig kan den
avlägsnas genom att prostatakörteln opereras bort eller genom att tumörcellerna
dödas med joniserande strålning. Dessa behandlingsmetoder lyckas i de flesta
fall bra men många patienter får återfall med dottertumörer i skelett och lymfa.
I detta skede av sjukdomen finns ingen botande behandling. Min forskning handlar
om att med hjälp av rekombinant DNA teknologi modifiera adenovirus
(förkylningsvirus) så att de specifikt förökar sig i prostatacancerceller och
genom frisättande av nya virus dödar tumörcellerna. Dessa virus förväntas kunna
användas i samband med operation och strålterapi för att minska återfallsrisken.
Min forskning handlar också om att aktivera immunsystemet hos
prostatacancerpatienter med spridd sjukdom så att specifika mördarceller (cytolytiska
T lymfocyter) lär sig känna igen och döda tumörceller. Infusion av
tumörspecifika mördarceller kommer förhoppningsvis att förlänga överlevnadstiden
för dessa patienter.
epost
magnus.essand@klinimm.uu.se
tfn (arb.) 018 - 611 0223
Avd. klinisk immunologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala
 Pär
Gerwins är född
1963 i Eskilstuna, tog studenten vid Torsås gymnasium 1982, fick sin
läkarutbildning vid Karolinska Institutet och avlade där doktorsexamen i
Farmakologi 1993. Efter en post doc i Denver USA 1994-1997 är han nu verksam som
forskare vid Institutionen för Genetik och Patolgi, och som läkare på Bild och
Funktionsdiagnostiskt Centrum på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Gerwins beskriver sin forskning så här:
Jag studerar de cellulära och
molekylära mekanismer som reglerar blodkärlsnybildning. Nybildning av blodkärl
är en förutsättning för normala fysiologiska processer som tillväxt, sårläkning
och fortplantning. Dock anses även att ett antal av våra stora folksjukdomar,
såsom cancer, reumatoid artrit, retinopatier och blodkärlsmissbildningar, vara
beroende av blodkärlsnybildning. Motsatsen, en bristande förmåga att bilda nya
blodkärl, kan vara en orsak till bristfällig läkning och organfunktion efter
t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Ett stort intresse har därför riktats mot
möjligheten att reglera kärlnybildning. Vi har utvecklat nya experimentella
modeller med vars hjälp vi identifierat nya cellulära och molekylära mekanismer.
Vår nya modell för kärlnybildning kan inte bara förklara de begränsade effekter
man hittills haft med terapier som syftat till att stimulera eller blockera
kärlnybildning, utan också ge nya terapeutiska mål och metoder.
epost
Par.Gerwins@genpat.uu.se
Tfn (arb.) 018 – 471 50 35
Inst för genetik och patologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala
 Helena
Jernberg Wiklund
är född 1961 i Borås, studerade vid gymnasier i Sandviken och Karlskoga, blev
fil. kand. i molekylärbiologi 1983 vid Uppsala Universitet, och avlade
doktorsexamen i medicinsk vetenskap vid Uppsala Universitet 1991 i ämnet
patologi. Sedan 1998 är hon docent i experimentell patologi vid Uppsala
Universitet.
Jernberg Wiklund beskriver sin forskning så här:
Min forskning
har som huvudtema att avslöja de mekanismer och faktorer som reglerar tillväxt
och död i multipelt myelom, i syfte att kontrollera denna svåra och f.n.
obotliga tumörtyp. Vi har identifierat ett nätverk av signaler för överlevnad
vars funktion kan blockeras för att "korrigera" tumörcellers beteende så att de
blir normaliserade vad gäller tillväxt, överlevnad och förmåga att dö. Våra
studier visar att ”insulin-like growth factor” receptorer (IGF-IR), samt de
intracellulära proteiner (STATs) som medierar interferonsignalen till kärnan,
utgör attraktiva mål med stor biologisk och terapeutisk potential i multipelt
myelom. En del av forskningen syftar till att med selektiva inhibitorer av
speciellt kliniskt intresse interferera med IGF-IR för att reglera
tumörexpansion in vitro, och in vivo i en musmodell. Dessa studier
visar att vi framgångsrikt kan behandla möss med multipelt myelom med selektiva
inhibitorer för IGF-IRs kinasaktivitet. Kartläggningen av de molekylära
konsekvenserna av denna behandling ökar också möjligheten att terapeutiskt
reglera tumörcellers känslighet för konventionell terapi.
epost
Helena.Jernberg_Wiklund@genpat.uu.se
Tfn (arb.) 018
– 611 02 52
Mobil 070 – 893
6158
Inst för genetik och patologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala
| 
