Pristagare 2004

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet

Priset utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 1 miljon kronor, under tre år. Pristagarna är högst 35 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.

Pristagare år 2004 är Dmitry Kozlov från KTH och Konstatin Zarembo från Uppsala universitet.

 

Dmitry Kozlov är född 1972 i Tomsk, Ryssland. Han tog studenten 1990 i St. Petersburg, blev fil. kand. 1992 vid Lunds universitet och teknologie doktor i matematik vid KTH 1996. Därefter har Kozlov forskat vid Mathematical Science Research Institute, Berkeley, Technische Universitet Berlin, Massachusetts Institute of Technology, Institute for Advanced Study in Princeton, KTH, Bern Universität (där han blev Privat Dozent) samt University of Washington Seattle. Sedan 2002 är Kozlov universitetslektor i matematik och sedan 2003 docent vid KTH. 2003 belönades Kozlov med det svenska matematikersamfundets Wallenbergpris.

Kozlov beskriver sin forskning så här:

Min forskning går ut på att studera olika samband mellan kombinatorik å ena sidan och topologi och geometri å andra sidan. Ideutbytet fungerar i båda riktningar. Ofta uppstår intressanta kombinatoriska strukturer i geometriska situationer, t.ex. när man studerar delrumsarrangemang, rum som består av polynom med vissa egenskaper, eller olika typer av kompaktifieringar. Omvänt kan man ibland använda sig av algebra-topologiska invarianter till att bevisa icke-existens av kombinatoriska strukturer. Här är ett konkret exempel. Ett av de klassiska problemen i kombinatorik är graffärgningsproblemet: hur många färger behöver man till att färga hörnen i en graf så att hörn som är sammanbundna med en kant alltid får olika färger? Det så kallade fyrfärgsproblemet är ett specialfall av detta. I ett av mina senaste projekt har jag studerat vissa topologiska rum som man kan konstruera från graffärgningar. Vi har visat att det finns djupa samband mellan bl a karakteristiska klasser av dessa rum och klassisk grafteori.

epost kozlov@math.kth.se
tfn (arb.) 08-790 6582

Institutionen för matematik
KTH
100 44 Stockholm

 

Konstantin Zarembo är född 1970 i Moskva. Han studerade vid Moscow Institute of Physics and Technology, och blev doktor i fysik och matematik 1997 vid Steklov Mathematical Institute, Moskva. Sedan 2001 är Zarembo forskarassistent vid Institionen för teoretisk fysik, Uppsala universitet.

Zarembo beskriver sin forskning så här:
Det finns åtskilliga skäl att tro att naturens fundamentala växelverkan kan härledas ur en ensam fundamental princip. Det mest framgångsrika förslaget i jakten på en sådan princip är supersträngteorin som hävdar att alla elementarpartiklar är olika excitationer av ett unikt endimensionellt objekt, den fundamentala strängen. Min forskning riktar in sig på att förstå relationen mellan olika typer av fundamental växelverkan. I synnerhet studerar jag relationen mellan de krafter som håller atomkärnorna samman, gravitation och strängteori.

epost Konstantin.Zarembo@teorfys.uu.se
tfn (arb.) 018-471 3243

Institutionen för teoretisk fysik

Uppsala universitet

Box 803

751 08  Uppsala

Göran Gustafssondoktorander vid KTH

Varje år utses en innehavare av den fyraåriga Göran Gustafssondoktorandtjänsten. År 2003 gick tjänsten till Andreas Enblom och 2004 till Magnus Lindblom.

Andreas Enblom är född 1978 i Sígtuna, tog studenten vid Märstagymnasiet 1997 och blev civilingenjör i datateknik vid KTH 2002. Han är nu forskarstuderande i matematik vid KTH.

Enblom beskriver sin forskning så här:
Mitt forskningsområde är matematisk spektralteori för självadjungerade operatorer. Ursprunget till detta område kommer från fysiken där man intresserar sig för olika egenskaper hos kvantmekaniska system, t.ex. energinivåerna för en partikel. Genom att formulera dessa problem i termer av obegränsade, självadjungerade operatorer i Hilbertrum får man en mycket kraftfull matematisk apparat till sitt förfogande, och problemställningarna övergår till välformulerad matematik med en rigorös abstrakt bakgrund. Målet med spektralteorin är att få förståelse för dessa operatorer genom att studera i första hand olika egenskaper hos deras spektrum. Även om de ursprungliga frågeställningarna inom spektralteorin är rent fysikaliska, så är detta numera ett fristående matematiskt forskningsområde med många intressanta problem. Min forskning kommer att handla om att undersöka olika Schrödingeroperatorer och beskriva villkor som säkerställer att operatorernas spektrum har vissa egenskaper.

epost enblom@math.kth.se

tfn (arb.) 08-790 7208
 

Institutionen för matematik

KTH

100 44  Stockholm

Magnus Lindblom är född 1977 i Stockholm, tog studenten 1997 vid Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 2004. Han är nu forskarstuderande i röntgenoptik vid KTH.

Lindblom beskriver sin forskning så här:

Det är endast våglängden som skiljer röntgenstrålning från synligt ljus, men den kortare våglängden medför att dess växelverkan med materia är helt annorlunda. En viktig skillnad är att det inte finns något material som bryter röntgenljus, såsom t ex glas bryter synligt ljus. Därför går det inte att använda vanliga linser. I vår grupp har vi byggt ett röntgen­mikroskop och i det sammanhanget är naturligtvis bristen på linser ett problem. Mitt arbete handlar om att gå runt detta problem genom att tillverka diffraktiva optiska komponenter, dvs gitter i olika former, samt att utveckla förståelsen för deras funktion i optiska system.

epost magnus.lindblom@biox.kth.se

tfn (arb.) 08-5537 8729

KTH Fysik

Biomedicinsk fysik och Röntgenfysik

AlbaNova universitetscentrum

106 91  Stockholm