» Förstasidan
» När och hur?
» Ändringar jämfört med tidigare år
» För vad kan man söka?
» Overhead
» Stipendier
» Vem kan söka?
» Internationella kontakter
» Beslut
» Frågor
» Senaste anslag
» Pristagare 2010
» Pristagare 2009
» Pristagare 2008
» Pristagare 2007
» Pristagare 2006
» Pristagare 2005
» Pristagare 2004
» Pristagare 2003
» Pristagare 2002
» Tidigare anslag
» Stadgar
» Styrelse
» Hämta ansökan
Pristagare 2003

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet

Priset utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 1 miljon kronor, under tre år. Pristagarna bör vara högst 35 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.

Pristagare år 2003 är Tommy Ohlsson från KTH och Mattias Klintenberg från Uppsala universitet.

Tommy Ohlsson är född 1973 i Österhaninge, tog studenten 1992 vid Fredrika Bremergymnasiet i Haninge, blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 1996 och teknologie doktor vid KTH 2000. Därefter forskade Ohlsson vid Technische Universität München. Sedan 2002 är han bitr. lektor i teoretisk fysik vid KTH.

Ohlsson beskriver sin forskning så här:
Min forskning handlar om neutriner. De är elementarpartiklar som tillhör samma familj av partiklar som t ex elektronen. I motsats till elektronen är neutrinon elektriskt oladdad, och växelverkar oerhört svagt med materia. Neutriner är därför mycket svårfångade, vilket gör det extremt svårt att studera dem experimentellt. Fram till helt nyligen har man trott att neutrinerna var masslösa, i likhet med ljuskvantat fotonen. Nu visar preliminära resultat att neutriner har massa, vilket har stor betydelse för hur man beskriver naturens mest elementära byggstenar. Det är inom detta fält jag arbetar med teoretiska modeller för neutrinons egenskaper.

epost tommy@theophys.kth.se
tfn (arb.) 08-5537 8161

Matematik fysik
Institutionen för fysik KTH
AlbaNova
106 91 Stockholm

Mattias Klintenberg är född 1968 i Lund, tog studenten 1988 vid Katedralskolan i Linköping, blev civilingenjör i teknisk fysik vid Uppsala universitet 1994 och teknologie doktor i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet 1997, där han sedan 2001 är docent.

Klintenberg beskriver sin forskning så här:
I det moderna samhället spelar avancerade material en stor roll. Det kan gälla optiska material för lasrar och biomedicinsk avbildning, magnetiska material för att lagra information, halvledarmaterial för elektronikkretsar och hårda slitstarka material i verktyg. Den del av materialvetenskapen där jag är verksam försöker förstå och optimera materialegenskaper med hjälp av den gren av fysiken som kallas kvantmekanik. Genom matematiska beräkningar på kraftfulla datorer kan jag vara med och utveckla bl a nya detektormaterial som har tillämpningar inom t ex biomedicin. En del av min forskning utförs i samarbete med grupper vid University of California, Berkeley.

epost mattias.klintenberg@fysik.uu.se
tfn (arb.) 018-471 58 63

Fysiska institutionen
Kondenserade materiens teori
Ångströmlaboratoriet
Box 530
751 21 Uppsala

Stöd till medicinsk forskning vid Uppsala universitet

Göran Gustafssons stiftelse stöder medicinsk forskning vid Uppsala universitet, främst genom att under en treårsperiod ge ett väsentligt bidrag till lönen för unga forskare på docentnivå.

Nya mottagare av detta stöd är Kanduri Chandrasekhar, Sandra Kleinau och Jyrki Kukkonen.

Kanduri Chandrasekhar är född 1967 i Anantapur, Indien. Han har en doktorsexamen i molekylärbiologi från Banares Hindu University, Vanares, Indien, och är nu forskarassistent vid Uppsala universitet.

Chandrasekhar beskriver sin forskning så här:
I organismers arvsmassa ligger den genetiska informationen lagrad som en sträng av molekyler, ungefär som informationen i en bok kan beskrivas som en sträng av ord. Och i likhet med att två textbitar i boken kan stå långt från varandra men ändå ha ett starkt samband, så kan två delar i den genetiska informationen ha en ömsesidig påverkan trots att de ligger långt från varandra. I min forskning studerar jag sådana effekter på molykylär nivå, i kromosomer hos mus och människa.

epost kanduri.chandrasekhar@ebc.uu.se
tfn (arb.) 018-471 26 09 eller 018-471 26 57

Institutionen för evolutionsbiologi
Uppsala universitet
Norrbyvägen 18 A
752 36 Uppsala

Sandra Kleinau är född 1961 i Uppsala, studerade vid gymnasier i Uppsala och Stockholm, avlade biomedicinsk grundexamen vid Uppsala universitet 1989, blev 1993 doktor där i klinisk immunologi. Sedan 1999 är hon docent i experimentell patologi vid Uppsala universitet.

Kleinau beskriver sin forskning så här:
Min forskning är inriktad på att förstå de molekylära mekanismer som orsakar kronisk ledgångsreumatism, s k reumatoid artrit. Det är välkänt att antikroppar riktade mot kroppsegna ämnen förekommer hos patienter med reumatoid artrit, men man har inte vetat hur antikropparna kan ge upphov till sjukdomen. Mina undersökningar har visat att en ledinflammation kan uppstå då antikroppar binder till ledbrosk och sedan aktiverar inflammatoriska celler via antikroppsreceptorer. Denna kunskap kan leda till en ny behandling av ledgångsreumatism.

epost sandra.kleinau@genpat.uu.se
tfn (arb.) 018-611 38 36

Institutionen för genetik och patologi
Rubecklaboratoriet
751 85 Uppsala

Jyrki Kukkonen är född 1967 i Åbo, Finland, blev fil kand i biokemi 1993 och fil dr 1997 vid Åbo Akademi, och arbetade därefter som forskarassistent vid Uppsala universitet, där han 2000 blev docent i fysiologi.

Kukkonen beskriver sin forskning så här:
Orexiner är substanser som nyligen upptäckts i hjärnan och i perifera nervsystemet. De spelar en central roll i regleringen av vakenhet och sömnmönster, och reglerar matintag och påverkan av stress. Min forskning syftar till att bättre förstå de processer på cellnivå som styrs av orexiner. Jag har kunnat fastslå att orexinreceptorer aktiverar ett tidigare okänt signalsystem i celler. Nästa steg är att reda ut den molekylära bakgrunden för orexinframkallade signaler. Dessa studier utnyttjar även matematiska modeller.

epost jyrki.kukkonen@fysiologi.uu.se
tfn (arb.) 018-471 41 71

Institutionen för neurovetenskap, Fysiologi
Biomedicinskt centrum
Box 572
751 23 Uppsala

Gustafssondoktorander vid KTH

Varje år utses en innehavare av den fyraåriga Göran Gustafssondoktorandtjänsten. År 2002 gick tjänsten till Sara Bergkvist.

Sara Bergkvist är född 1977 i Västervik, tog studenten vid Södertornskolan, Oskarshamn, 1996, och blev civilingenjör i teknisk fysik vid Lunds tekniska högskola 2001. Hon är nu forskarstuderande i kondenserade materiens teori vid KTH.

Bergkvist beskriver sin forskning så här:
Materiavetenskap är ett av fysikens största områden. Där arbetar jag med teoretiska modeller för att förstå fenomen i komplicerade system när ett stort antal partiklar, t ex elektroner, växelverkar med varandra. Egenskaperna hos sådana system beror av så många parametrar att det inte går att ge en exakt beskrivning. Istället gör jag stora numeriska simuleringar, vilket inte bara kräver mycket kraftfulla datorer utan också att jag utvecklar nya beräkningsmetoder som minimerar den oundvikliga statistiska osäkerheten i resultaten.

epost sara@theophys.kth.se
tfn (arb.) 08-5537 8390

Kondenserade materiens teori
Institutionen för fysik KTH
AlbaNova
106 91 Stockholm

 © Göran Gustafssons Stiftelse