Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet

Priset utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 1 miljon kronor, under tre år. Pristagarna bör vara högst 35 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.

Pristagare år 2002 är Oscar Tjernberg från KTH och Håkan Rensmo från Uppsala universitet.

Oscar Tjernberg är född 1967 i Örnsköldsvik, tog studenten vid Nolaskolan i Örnsköldsvik, 1987, blev civilingenjör i teknisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1992, och teknologie doktor vid KTH 1997 inom området materialfysik.

Tjernberg beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till att förstå varför material har vissa egenskaper, t ex att de är isolatorer, magneter eller supraledare. I slutet av 1980-talet upptäcktes nya supraledare, dvs material som leder ström helt utan motstånd. Supraledande material, t ex aluminium och bly, har varit kända sedan början av 1900-talet, men de nya materialen förblev supraledande vid mycket högre temperaturer. Det visade sig också snabbt att orsaken till supraledning i de nya materialen inte kunde vara samma som i de tidigare kända fallen. I material som bly eller aluminium orsakas supraledningen av att elektronerna i materialen kopplar ihop sig två och två med hjälp av atomernas vibrationer i materialet. I de nya materialen är elektronernas inverkan på varandra mycket mer komplicerad. Den djupare orsaken till supraledningen är ännu höljd i dunkel. Den forskning jag och mina kollegor bedriver syftar till att förstå hur elektronerna uppför sig i de nya materialen, och vad det är som orsakar supraledningen. Vårt arbete har bland annat visat hur de ”partiklar” som är verksamma i supraledningen är uppbyggda.

epost oscar@kth.se
tfn (arb.) 08-790 4158

Material- och halvledarfysik
IMIT
KTH Electrum 229
164 40 Kista

Håkan Rensmo är född 1968 i Nyköping, tog studenten vid Alléskolan i Hallsberg 1987, filosofie kandidatexamen på fysik-kemilinjen vid Uppsala universitet 1992, och blev filosofie doktor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1998.

Rensmo beskriver sin forskning så här:
Nanovetenskap behandlar material som har unika egenskaper på grund av sin karakteristiska dimension (storlek). Hos fasta nanomaterial kan egenskaperna finjusteras genom att man varierar storleken. Supramolekylär kemi inriktar sig mot system bestående av molekylära komponenter som är länkade till varandra på ett sådant sätt, att individuella egenskaper behålls samtidigt som en ny funktion erhålls. Min forskning bedrivs i gränslandet mellan nanovetenskap och supramolekylär kemi (heterosupramolekylär kemi/fysik). I arbetet utforskas de potentiella fördelarna hos molekylärt ytmodifierade nanostrukturerade fasta material inom områden som informationsteknologi och energiproduktion. Som exempel på min forskning kan nämnas solceller uppbyggda av nanoporösa filmer med färgämnesmolekyler på ytan, som är i kontakt med t ex en vätska eller en ledande polymer. Solenergin överförs i färgämnesmolekyler till energirika elektroner, som omfördelas via nanostrukturen och sedan genererar en elektrisk ström. För att en sådan solcell skall fungera effektivt är det viktigt att de olika komponenterna anpassas till varandra både energetiskt och geometriskt. Olika materialkombinationer kan undersökas med hjälp av avancerad elektronspektroskopi, som jag varit med om att utveckla för tillämpning på sådana system. Information från dessa mätningar används nu av oss och andra för att skapa nya generationer av nanostrukturerade material som gör omvandlingsprocessen i t ex solceller effektivare.

epost Hakan.Rensmo@fysik.uu.se
tfn (arb.) 018-471 3547

Fysiska Institutionen
Box 530
751 21 Uppsala

Gustafssonprisen 2001 gick till Stanislav Smirnov, KTH och Olof Karis, Uppsala universitet.
De får fortsatt stöd 2002.

Stanislav Smirnov är född 1970 i St. Petersburg, tog en M.Sc. i matematik vid St. Petersburg State University 1992, och en doktorsexamen i matematik vid California Institute of Technology. Sedan 2001 är Smirnov professor i matematik vid KTH.

Forskningsområde:
Smirnovs forskning är inriktad på harmonisk och komplex analys, dynamiska system, sannolikhetsteori och tillämpningen av dessa teorier inom t.ex. statistik mekanik, perkolationsteori och konform fältteori. Hans arbeten, i synnerhet de resultat han under det senaste året nått inom perkolationsteori och konform fältteori, har väckt mycket stor internationell uppmärksamhet. Smirnov har nämligen kunnat bevisa den av fysiker förutspådda s.k. konforma invariansen, liksom existensen av skalningsgränsvärden. För första gången finns nu också en länk mellan konform fältteori och klassisk analys.

e-post stas@math.kth.se
tfn (arb.) 08-790 6688

Institutionen för matematik
Kungl tekniska högskolan
100 44 Stockholm

Olof Karis är född 1965 i Falun, tog studenten vid Katedralskolan i Uppsala 1985, avlade grundexamen i fysik och kemi vid Uppsala universitet 1991, doktorsexamen i Uppsala 1991 inom området experimentell fysik, och blev 2001 docent i fysik vid Uppsala universitet.

Karis beskriver sin forskning så här:
Jag studerar magnetiska material med hjälp av synkrotronljus, en form av ljus som produceras i elektronacceleratorer. Det är då möjligt att studera magnetismen i ett material atom för atom. Sådan information ger en bättre förståelse av hur olika material skall kombineras, för att de skall få önskvärda magnetiska egenskaper. Denna kunskap blir allt viktigare eftersom man i ökande grad utnyttjar miniatyrisering för till exempel magnetiska minnen i datorer. I min forskning har jag bl a studerat hur material, som tvingats anta strukturer som ej förekommer naturligt, uppvisar förstärkt magnetism.

epost olof.karis@fysik.uu.se
tfn (arb.) 018-471 3614

Fysiska institutionen
Box 530
751 21 Uppsala

Stöd till medicinsk forskning vid Uppsala universitet

Göran Gustafssons stiftelse stöder medicinsk forskning vid Uppsala universitet, främst genom att under en treårsperiod ge ett väsentligt bidrag till lönen för unga forskare på docentnivå.

Nya mottagare av detta stöd 2002 är Fredrik Rorsman och Fredrik Öberg. Forskare som får fortsatt stöd 2002 är Peter Bergsten, Nils-Erik Heldin, Elena Jazin och Gunnar Nilsson.


Fredrik Rorsman är född i Lund 1960, fick sin läkarutbildning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, avlade doktorsexamen i patologi vid Uppsala universitet 1991 och blev docent vid Uppsala universitet 1998 i experimentell medicin.

Rorsman beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till att förstå varför kroppens immunförsvar vänder sig mot kroppsegna strukturer, autoantigen, vid autoimmuna sjukdomar. Forskningen har bl. a. lett till identifiering av flera sådana autoantigen, t. ex. i lever, tarm, könskörtlar, hud, hårfolliklar och binjurar, vid den ovanliga sjukdomen autoimmunt polyendockrint syndrom typ I. Även de inflammatoiska tarmsjukdomarna ulcerös colit, Mb Crohn och olika former av kärlinflammation (vaskulit) har studerats. Med denna kunskap öppnas möjligheter att i bl. a. djurmodeller närmare studera hur den autoimmuna reaktionen uppstår och hur denna kan förhindras. Några av de identifierade autoantigenen förekommer även vid andra vanligare sjukdomar och används i diagnostiskt syfte.

epost fredrik.rorsman@medsci.uu.se
tfn (arb) 018- 611 5838

Inst. för medicinska vetenskaper
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala

Fredrik Öberg är född 1965 i Uppsala, tog studenten 1983 vid Lundellska skolan i Uppsala, blev fil. kand. i molekylärbiologi 1987 vid Uppsala universitet, doktor i medicinsk vetenskap vid Upsala universitet 1992 i ämnet patologi, och docent i experimentell patologi vid Uppsala universitet 2001.

Öberg beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till identifiera och klarlägga funktionen hos defekta signalproteiner i leukemiceller för att sedan använda dessa som mål för en ny och bättre behandling. Jag har bl.a. funnit att ett nätverk av signalproteiner, s.k. transkriptionsfaktorer inom STAT och IRF  genfamiljerna som binder till DNA och reglerar uttrycket av andra gener, spelar en viktig roll för utmognaden (differentieringen) hos leukemiceller. Genom att med molekylärbiologiska metoder förändra dessa gener har jag identifierat specifika funktioner vars defekter leder till en blockering av differentieringen hos myeloida leukemiceller. Vidare har jag funnit att en viss typ av B-cellsleukemi, multipelt myelom, saknar uttryck av en medlem i IRF genfamiljen som kan ha betydelse för tumörens malignitet. Förhoppningen är att ökad kunskap om funktionen hos detta nätverk av signalproteiner ska ge nya möjligheten att terapeutiskt stimulera omogna leukemiska blaster till terminal differentiering, hämma cancercellernas celldelning eller öka deras känslighet för celldöd, t.ex. i kombination med konventionell cytostatika behandling.

epost Fredrik.Oberg@genpat.uu.se
tfn (arb.) 018-611 0250

Inst. för genetik och patologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala

Peter Bergsten är född 1959 i Uppsala, gick i gymnasium i Katrineholm och studerade i USA 1978-79, avlade medicine kandidatexamen vid Uppsala universitet 1982, blev medicine doktor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet 1987, var postdoktor vid NIH, USA 1989-90, genomgick medicinsk klinisk utbildning vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala universitet 1991-92, var forskarassistent vid Uppsala universitet 1993-96, och är sedan 1997 forskare vid Uppsala universitet.

Bergsten beskriver sin forskning så här:
Vår forskning syftar till att förstå orsaker till varför människor med åldersdiabetes frisätter otillräckliga mängder med insulin i samband med måltid. Sådana orsaker söker vi genom att identifiera proteiner med förändrade (ökade eller minskade) mängder i insulinproducerande celler från diabetiska individer. Våra undersökningar har lett till att proteiner med betydelse för cellernas ämnesomsättning har identifierats. Proteinernas betydelse för oförmågan att på ett adekvat sätt frisätta insulin studeras i insulinproducerande celler från friska och diabetiska individer. Otillräckliga insulinmängder i samband med måltid förorsakar kraftigt förhöjda blodsockervärden, som bidrar till förändringar i blodkärlen och kan ge upphov till blindhet, nerv- och njurskador. Det är därför av stor betydelse att finna orsaker till den bristfälliga frisättningen av insulin för att normalisera densamma och förhindra de allvarliga senkomplikationerna.

epost Peter.Bergsten@medcellbiol.uu.se
tfn (arb.) 018-471 4923

Inst. för medicinsk cellbiologi
Biomedicinskt centrum
Box 571
751 23 Uppsala

Nils-Erik Heldin är född 1957 i Härnösand, tog studenten vid Ångströmskolan i Härnösand 1976, avlade apotekarexamen vid Uppsala universitet 1982 och doktorsexamen i medicinsk vetenskap vid UU 1988 i ämnet patologi, samt blev docent i experimentell patologi vid Uppsala universitet 1993.

Heldin beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till att klarlägga mekanismer för reglering av tillväxt och funktion av sköldkörteln, samt att även studera orsaker till uppkomst av cancer i detta organ. Studierna har särskilt fokuserats på faktorer tillhörande transforming growth factor-beta (TGF-beta) familjen och dess signalsystem. Vi har bl. a. funnit att dessa faktorer är viktiga i regleringen av tillväxt, funktion och differentiering av normala celler i sköldkörteln, samt att tumörcellers maligna egenskaper förstärks. En del av forskningen syftar till att ta fram alternativa behandlingsmetoder för den mest svårbehandlade cancerformen men även för andra tumörformer. I dessa studier undersöker vi möjligheten att få tumörcellerna att begå "självmord" via apoptos, samt studerar om man genom att påverka bindväven i den solida tumören kan åstadkomma en effektivare behandling.

epost nils-erik.heldin@genpat.uu.se
tfn (arb.) 018 - 611 02 51

Institutionen för genetik och patologi, UU
Rudbecklaboratoriet
751 85 Uppsala

Gunnar Nilsson är född 1958 i Linköping, uppvuxen i Åtvidaberg, tog studenten i Norrköping 1978, fil. kand. i biologi vid Uppsala universitet 1984, doktorsexamen i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet 1989 och blev docent i experimentell patologi vid Uppsala universitet 1994. Nilsson har varit gästforskare vid Medical College of Virginia, Richmond, VA, USA mellan 1990-92 och vid National Institutes of Health, Bethesda, MD, USA mellan 1994-96.

Nilsson beskriver sin forskning så här:
I min forskning studeras en speciell inflammatorisk cell, mastcellen. Denna cell är främst känd för allmänheten för att orsaka symtomen vid allergi. Mastcellen är dock viktig vid flera olika processer i kroppen, t ex olika typer av inflammationer, försvar mot bakterier, tumörutveckling mm. I forskningen som jag bedriver studerar vi bland annat hur mastcellerna kan vandra i kroppen och hur de överlever. Vi har identifierat en gen i dessa celler som är av stor betydelse för mastcellers överlevnad vid allergi, och vi studerar nu om denna gen kan användas för utvecklandet av en ny typ av läkemedel vid allergi.

epost Gunnar.Nilsson@genpat.uu.se
tfn (arb.) 018-611 3876

Inst. för genetik och patologi
Rudbecklaboratoriet
Uppsala universitet
751 85 Uppsala

Gustafssondoktorander vid KTH

Vid KTH utses varje år en innehavare av den fyraåriga Göran Gustafssondoktorandtjänsten.
År 2001 gick tjänsten till Marios Nikolau.
De tidigare Göran Gustafssondoktoranderna Samuel Rydh, Marica Sjödin och Anna Thaning fortsätter sina tjänster 2002.

Marios Nikolaou är född 1976 i Stockholm, tog studenten vid Norra Real, Stockholm, 1995, och blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 2000. Han är nu forskarstuderande i kondenserade materiens teori vid KTH.

Nikolaou beskriver sin forskning så här:
Syftet med min forskning är att ge en ökad teoretisk förståelse för experimentella observationer av komplicerade fysikaliska fenomen som uppträder i samband med bland annat sk högtemperatursupraledare. Forskningen innebär att utveckla teoretiska modeller för olika fysikaliska system. Dessa modeller analyseras sedan med hjälp av numeriska datorsimuleringar. Hittills har jag exempelvis arbetat med att bestämma den elektriska ledningsförmågan för mycket tunna oordnade supraledande filmer på ett sätt som tidigare inte prövats. Denna effektiviserade metod kan ge oss vissa svar rörande problem som varit föremål för debatt under det senaste årtiondet.

Epost marios@theophys.kth.se
tfn (arb.) 08 - 5537 8390

Kondenserade materiens teori
KTH-SCFAB
106 91 Stockholm

Samuel Rydh är född 1976 i Uppsala, tog studenten vid Karlbergsgymnasiet i Åmål 1995, och blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 1999. Han är nu forskarstuderande i matematisk fysik vid KTH.

Rydh beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till att nå en ökad förståelse av icke-kommutativa kvantfältmodeller. I synnerhet är jag intresserad av olika topologiska egenskaper som exempelvis anomalier och Schwingertermer. Bland resultaten jag hittills nått kan nämnas en generalisead lokalitetsprincip för icke-kommutativa cocykler.

epost samuel@theophys.kth.se
tfn (arb.) 08-5537 8174

Matematisk fysik
KTH-SCFAB
106 91 Stockholm

Marica Sjödin är född 1977 i Tumba, tog studenten vid Fredrika Bremergymnasiet i Haninge 1996, blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 2001. Honär nu forskarstuderande i fysik vid KTH.

Sjödin beskriver sin forskning så här:
Mitt projekt handlar om Resonance Enhanced Multiphoton Ionisation (REMPI) spectroscopy, där man använder flera korta, intensiva laserpulser för att studera små molekyler i gasfas, som t.ex. syre (O2) och koldioxid (CO2). Med laserpulserna kan man nå höga energitillstånd i molekylerna och undersöka tillstånd som är svåra att undersöka med traditionella metoder. Efter undersökningarna av syre och koldioxid kommer mer komplicerade molekyler att undersökas, som jodklorid och metanföreningar. Många av molekylerna som skall studeras är av miljöfysikaliskt intresse. Jag samarbetar nära med Department of Chemistry, Edinburgh university, i ett projekt som handlar om s.k. laserfaciliteter, som är under uppbyggnad vid KTH.

epost sjodin@atom.kth.se
tfn (arb.) 08- 5537 8104 (sekr.)

Atom- och molekylfysik
KTH-SCFAB
106 91 Stockholm

Anna Thaning är född 1976 i Stockholm, tog studenten 1995 vid Östra Gymnasieskolan i Umeå, blev civilingenjör i teknisk fysik vid Umeå universitet 2000. Hon är nu forskarstuderande i fysik, med inriktning mot optik, vid KTH.

Thaning beskriver sin forskning så här:
Min forskning handlar om ljusets egenskaper. Ljus från en laser är mycket välordnat (koherent), medan ljus från solen eller en glödlampa saknar ordning (är inkoherent). Ljus från t ex en laserdiod ligger mitt emellan - det är halvordnat (partiellt koherent). Hur laserljus beter sig är välkänt, och man vet hur man ska utforma linser och andra optiska element, men för ljuset från en laserdiod saknas den kunskapen. Min forskning syftar till att utforma optiska element för sådant ”halvordnat” ljus.

epost at@imit.kth.se
tfn (arb.) 08 - 790 4193

KTH-IMIT, avdelning optik
Elektrum 229
164 40 Kista